Godisklubba till fåglarna

Hur har ni det där ute i stugorna, är det fullt upp med julstök och julstress eller har ni läget under kontroll och kan ta det lite lugnt mellan varven.
Jag tycker jag har det mesta under kontroll, jag skriver listor på vad jag ska göra varje dag och det är så skönt när kvällen kommer och man kan bocka av det man har gjort.

Om ni får lite tid över till att pyssla tycker jag ni ska göra lite godis till vinterfåglarna.

Det här behöver du:
En pepparkaksform (jag hade ett hjärta)
cocosfett
fågelmat
grov blompinne

Börja med att smälta cocosfett i en kastrull, häll sedan ner ganska mycket fågelfrö i fettet, (jag hade solrosfrön, jordnöttter, havregryn m.m i min blandning allt som fåglarna tycker om). Lät blandningen stelna lite.

Under tiden förberedde jag pepparkaksformen, jag klippte av lite i spetsen på formen med en tång så blompinnen fick plats i formen , lite svårt att se mitt hack kanske.

Sedan la jag dit blompinnen, det är viktigt att du lägger den långt in och att blompinnen är tjock och lång annars blir den så ostadig. För klubban blir ganska tung när den är klar.

Därefter häller du i cocosblandningen i hjärtat. Det är bra om du har ett bakplåtspapper under formen för det kan rinna ut en del så försök att vika upp kanterna på pappret, du får fylla på mer smet om det rinner ut.

När det har stelnat, det kan ta ett dygn, trycker du ut hjärtat ur formen.

Mina fåglar har ätit upp sina klubbor så det är bara pinnen kvar.

Nobelpriset

Ett av våra barn har börjat skolka väldigt mycket från skolan och varje gång får jag ett frånvaromeddelande till min dator. Jag brukar fråga honom när han kommer hem från skolan varför han skolkat och det är olika "anledningar" varje gång. Han  hade ingen lektion, läraren var inte där, han orkade inte gå dit, det är tråkigt...osv.
I början av veckan ringde jag till hans lärare för att kolla om lektionerna var inställda men fick beskedet att det alltid är lektion på den tiden det står i schemat. Vi pratade en bra stund om sonens beteende i skolan. När vi avslutade samtalet sa läraren något som gjorde mig väldigt glad och stolt.
Han tyckte att Nobelpriset har delats ut till fel personer i år, det var jag och min man som skulle få nobelpriset för det arbete vi lägger ner på våra barn. Mycket uppmuntrande och roligt att få höra och att någon "ser" det man gör. (Och vem vet, en dag kanske jag får nobelpriset)

Mindre roligt var det att få ett brev i brevlådan från Kronofogden på en ganska stor summa som ska betalas in.
Det är sonen som ska betala det här för en sak som han har gjort men han har inga pengar och då skickas brevet till oss. Men efter ett samtal med kronofogden fick vi veta att vi är inte betalningsskyldiga. Kändes ju skönt.

Här ser ni en bild på min nya bänk jag köpt till hallen. Jag hade en enklare modell innan med korgar, men sonen hade ett raseriutbrott en kväll och sparkade sönder den och lite annat. Så jag fick åka till stan och köpa en ny. Den här är jag så nöjd med. Skönt med en bänk man kan sitta på när man tar på sig skorna. Jag ska köpa ett färgat tyg och klä om den vita dynan med.

Idag blir det julstök hemma hos mig. Juldukarna ska läggas på, tomtarna ska fram. Så ska vi gå till skogen och såga ner vår julgran. Om det bara kunde sluta regna så man kan gå ut, regnmätaren har runnit över flera gånger nu. (fast man kan gå ut även när det regnar men det är inte lika mysigt ute då)

Till sist håller jag tummarna för dottern som sitter på Universitetet och gör en tenta idag.
Hoppas ni alla får en trevlig 4:e advent.

Dags att göra lönnrosor av vackra lönnlöv

Nu har det stormat och regnat ett par dagar, jag har försökt gå ut i trädgården men det har bara blivit småstunder för efter en stund har man fått springa in igen för det kommer en regnskur och så blir allting i trädgården äckligt blött. Man börjar bli ganska trött på det här vädret nu.

Men jag såg att lönnlöven börja skifta i många olika vackra färger och tänkte påminna er om att det börjar bli dags att göra en bukett med lönnrosor. Häll sedan lite glycerin i vattnet också så håller den sig bättre. En mycket fin "gåbortpresent." Klicka här så får ni beskrivningen.

Igår var jag i växthuset och plockade bort det mesta som växer därinne.

De sista veckorna har allting ruttnat för mig därinne, halvruttna tomater, halvruttna gurkor, aubergineplantorna vissnar ner, det var ingen vacker syn, så nu ligger alltsammans på komposten.

Men i våras sådde jag paprikafrön och de har jag faktiskt lyckats med , jag har fått fyra paprikor på plantan och två av dem är riktig stora.

Aubergine har jag aldrig odlat förut med var sugen på att prova på i år. Fröna ska sås redan i januari. När de var stora nog att plantera ut i växthuset har de blommat så fint med rosa blommor och jag lyckades faktiskt få två frukter. (Känner mig lite stolt). Jag tog av dem i går så vi har inte hunnit smaka dem än men det ska bli spännande.

Sommarblommorna ligger också på komposten (fast en del frön har jag samlat i mina fröpåsar)

Jag har gjort en höstplantering till kökstrappan. Här tänkte jag visat min höstplantering men den bilden vill inte laddas upp, får försöka i ett annat inlägg.

I går när jag gick min långa runda i skogen tog jag några kort så ni får se hur det ser ut i min skog, här är jag nästan på mitten av rundan och ska snart göra en U-sväng och fortsätta gå hemåt igen, då kommer jag till det där öde huset som jag visat förut på bloggen. Idag blir det ingen promenad för hunden har börjat halta igen. Hon och jag får ta en vilodag

Nu hoppas jag att vi alla får en solig helg så vi kan vara ute och njuta. Tyvärr får jag inget gjort i min trädgård i helgen jag har full upp med andra saker. Idag ska jag till tandläkaren och därefter direkt in till Växjö och handla och hämta äldste sonen som kommer med bussen.

I morgon gör vi en dagsutflykt till pojkarnas mamma, hos henne ska vi grilla. Ev. kör min man och jag och fyller ett släp med sockerbetor att utfodra vildsvinen med i vinter. (de har försäljning bara en liten bit ifrån där deras mamma bor)

Betonggjutning tillsammans med Eva

Nu har det gått en hel månad sen jag fick besök av min härliga bloggvän Eva, vi hade planerat att gjuta cementblad tillsammans en solig eftermiddag. Och vi hade bokat in rätt dag, för vi fick strålande sol och en trevlig eftermiddag tillsammans.

Eva som är duktig på att gjuta (hon är duktig på massor av olika saker) ville visa mig hur man gör, ja....nu fick ju inte jag och dottern bara stå och titta på utan vi fick göra egna blad också. Det var jätteroligt.

Först fick vi gå och välja ut några fina rabarberblad och andra blad som vi ville använda till gjutningen. Eva tipsade om funkia blad.
Efter det la vi upp högar av sand som vi formade till och la rabarberbladen på sandhögarna.

Sen fick Eva ta ansvar för att blanda till cementsmeten så den blev lagom, man skulle kunna forma en boll av cementen, då var den perfekt. Sen "kladdade" vi på cement på bladen, ganska tjockt så de inte skulle spricka när de torkat. Vi formade till dem så gott vi kunde så de blev skålformade och lite hjärtformade.


När vi var klara med alla blad täckte vi över alltihop med en svart sopsäck, så fick det ligga därunder och torka ca 1 vecka. Vi var och kikade under plasten flera ggr under den veckan nyfiken som man är, det kanske hade torkat fortare. Vi ville se resultatet.

Så var det äntligen dags.....bort med plasten, vända på skålarna och dra bort rabarberbladet. Det gick ganska bra, men vi tog hjälp av en diskborste och borstade bort bladet som satt fast. (undra vad Eva säger om det).

Så här fina blev alla våra skålar.

Det här fatet blev störst och bäst, det använder vi till fågelbad...

....ett fat har blivit ett ljusfat (detta är funkiabladet). Dottern gjorde ett avlångt fat, på det har vi lagt rönnbär, det blir så fint.

TACK snälla Eva för att du kom och visade oss hur man gör, vi ska prova på att göra fler saker på egen hand. Den här veckan kanske jag får besök av ännu en härlig bloggvän. Hon vill så gärna komma och se min trädgård. Hoppas vi kan få till en dag när det passar oss båda.

Trevlig lördagkväll med kräftfiske

I går kväll hade vi en trevlig kväll vid Sjöudden. Det var min familj och min systers familj.
Vi bestämde oss för att gå (eller köra bil gjorde vi faktiskt i går) ner till sjön för att grilla korv. Vi gick ner dit vid 19.30 på kvällen och tände en brasa som vi kunde grilla över när det var lagom med glöd. Eftersom det inte är i ordning gjort där nere än så finns ingen rikktig grillplats och inget galler till grillen, men vi hade ett gammalt skogaller som vi la korvarna på, fungerar alldeles utmärkt.

Ett foto inne i elden, jag tycker det ser hett ut.

Medan vi väntade på att det skulle bli bra glöd roade vi oss med olika aktiviteter. Några stod på bryggan och fiskade, någon tog sig en simtur och simmade efter pinnar som vi kastade i sjön, gissa vem (jo, hunden) karlarna tog hand om kräftburarna och la dem i vattnet, det var andra natten på rad de skulle fiska nu. De lägger i burarna på kvällen så stiger de upp tidigt på morgonen kl 04:00 och plockar upp burarna. (ungdomarna steg också upp så tidigt)

Några av oss tog en tur in i skogen och letade efter kantareller. Vi hittade en del svamp, dottern började med att stoppa svampen i byxfickan, men där fick det inte plats många, vi fick gå och hämta en plastkasse, sonen och jag fortsatte att fylla kassen (ja, den blev inte full, men det räckte till varma mackor i kväll igen).

Till slut var glöden perfekt och det var dags att grilla korv, det smakade så gott, där satt vi och åt och festade, skrattade och hade trevligt ända tills det blev mörkt.

Innan vi gick hem ville dottern gå och kolla en kräftbur, och vilken lycka, under de timmarna vi var vid sjön hade det hunnit krypa in en kräfta i buren.

Den här fina bilden tog vi innan vi gick hem. Titta på första bilden jag visar idag, där var det ljust och nu är det så här mörkt ute.

Nu undrar ni kanske om vi fick några kräftor, ja, det fick vi men inte var det många. Bara 14 st att dela på, alltså 7 st/familj. De har jag kokat idag, här ligger de i kastrullen. .Goda var de

Min skosamling

Jag lovade att visa bilder på min skosamling.

När jag var tonåring hade vi en bekant som hette Sven, han älskade att åka på auktioner och loppisar, han köpte allt möjligt, helt plötsligt började han komma hem till oss för han tyckte att JAG skulle börja samla på porslinsskor.
Som tonåring tyckte jag väl inte det var speciellt roligt. Men han åkte runt överallt och köpte skor till mig. Nu lever inte Sven längre, men ryktet har spridit sig så rätt som det är så får jag en sko av någon bekant som de köpt på loppis. Min mamma har köpt många till mig men jag har även fått några stycken som olika vänner till mig har skapat själva i lera. Jättekul faktiskt. Många av skorna har vackra minnen för mig från olika personer jag fått dem av.

(klicka på bilderna så blir de större)

Jag har mina skor i ett högt skåp med glasdörrar. En del är riktigt gamla, över 100 år faktiskt och en del är nyinköpta, Jag räknade dem idag för att se hur många jag har, 150 st var det i olika storlekar.



På det här kortet ser ni en trätoffel och en guldsko. Jag måste berätta en rolig historia om guldskon.

När vi var nyinflyttade till Småland kom en av våra goda vänners barn på besök, de tyckte det var roligt att besöka oss och träffa vår illa dotter (då var hon två månader) De gick och tittade på mina porslinsskor och där kunde de stå länge och titta. När de kom hem berättade den ena flickan för sin mamma "Mamma, de som har flyttat in måste vara jätterika för de har t.o.m. guldskor hemma hos sig".
Nu tror jag inte att mina guldskor är speciellt mycket värda men de är fina att titta på. (En av mina bloggvänner tyckte jag skulle visa upp dem på Antikrundan)

Varför har jag fotograferat en sliten gammal trätoffel då?!

Jo, när vi renoverade det huset vi bor i nu, så grävde vi ur stenar och grus under golvet och isolerade på nytt. Då hittade vi den här toffeln som låg i det gamla golvet. Någon har berättat för oss att förr i tiden la man ner något i golvet när man byggde. I vårt hus fanns det alltså en gammal sko och den la de dit för att familjen inte skulle bli barnlös. Och vi som bor i huset nu är inte heller barnlösa. Vi har fyra barn, har varit kontaktfamilj, har haft dagbarn. Så visst har det funnits och finns många barn i detta hus.
En bekant till oss hittade en gammal träsked i deras golv, den fanns där för att det aldrig skulle fattas mat på bordet. Visst är det intressant.

Beskrivningen på babyfilten

Klicka på fotot så kommer du till beskrivningen, hoppas jag.

Ni som följt min blogg ett tag vet att jag har svårt att bara sitta still och rulla tummarna, jag vill alltid göra något med mina händer.
Och just nu stickar jag. När mina kompisar (kan man kalla dem kompisar när man snart är 50 år) fått barn har jag alltid stickat en babytröja åt dem och det har blivit många tröjor under alla år. Nu stickar jag till mina kompisars barn (när de får babisar)

Därför blir det en hel del garner över som bara har legat i kökssoffan till ingen nytta.
Men nu har jag kommit på vad jag ska använda alla garner till.

Jag är med i något som heter Stickhjälpen. (gå in och läs på deras sida). Där stickar man till behövande i Lettland. Familjer som bla. har det svårt ekonomisk, och till ett barnhem.

Just nu har jag stickat tre babypaket i olika nyanser. I paketet ska det ingå, tröja, byxa, vantar, sockor, mössa en babyfilt. Nu är det mest aktuellt att sticka barntröjor från 4 år och uppåt som barnen ska få i julklapp. Det ska jag börja med nu, räknar med att hinna med ett par stycken innan slutdatumet i slutet av Augusti.

Det är på Stickhjälpen hemsida jag hittat beskrivningen på de fina babyfiltarna. Jag har stickat filten i ett garn som heter Carolina 100% akryl.

Till sist ett trädgårdstips.

Gå in på den här bloggen Tankar från trädgårdsmästaren hon vill att alla som är intresserade av trädgård och bloggar om sin trädgård, växter någon gång ibland talar om vilken växtzon vi tillhör. Hon ska göra en lista och hon lovar en utlottning till de som deltar. Jag har listat mig, gör det du också.

Diamantfeber

Jag har gått och funderat ett par dagar på vad jag ska skriva om i mitt inlägg den här gången. Men inte kommit på något bra,

* att skriva och berätta om hur midsommarhelgen var...nja, vi gjorde inget speciellt så där finns inte mycket att berätta. Är nog lite trött ändå efter helgen eftersom vi varit många personer runt matbordet varje dag som jag lagat mat till. (kan tala om att mjölken räckte, finns fortfarande mjölk kvar men den håller tom. torsdag så det är lugnt)

* och min trädgård skriver jag så mycket om jämt så ni tröttnar väl snart.

Men när jag satt ute i solstolen och virkade i kväll kom jag på att det var länge sedan jag berättade om mitt handarbete.

Just nu virkar jag babyfiltar. Mönstret heter diamantfeber eller diamantmönster. Det är så roligt, så enkelt och fort går det. Just nu virkar jag i blått/grått har gjort en filt innan i två olika gröna nyanser, efter den blå ska jag göra en i vinröd/grå. Filten ni ser på fotot är snart klar ska bara virka 2 1/2 ruta med blått så är den klar.


Måste nog skriva lite om trädgården ändå, det händer ju så mycket där just nu. Idag har dottern och jag grävt en smal rabatt runt hela dammen, där vi ska sätta låga växter men det gör vi efter semestern när vi är hemma och kan vattna ordentligt.
Just nu är det mycket vinrött och rosa som blommar i mina rabatter.

Bouge Cardinal heter den här fina clematisen.

Den här rosen köpte dottern för tre år sedan, den skulle växa 3-5 m på ett år stod det i annonsen , det gör den inte men den blommar för första gången och den är så fin i sin lila nyans.

Rosa riddarsporre (eller är det en stormhatt, jag lär mig aldrig se skillnad på dem). Jag köpte tre plantor av dem förra året och alla tre har klarat sig.

Min vita pion som blev rosa

Nu är det längesedan jag visade några bilder på mina blommor i trädgården. (när vårteckensutmaningen var i gång visade jag varje måndag). Så idag blir det ett inlägg med trädgårdsblommor. Det blommar ju så mycket fint i trädgården nu.

Här är en bild på min VITA pion. Den fick jag av min dotter för tre år sedan och i år var den full i knopp och dottern och jag har gått och väntat på att de skulle slå ut, och så en dag var det dags, men.....inte var blomman vit, den var rosa. Vi blev allt lite besvikna för vi vill ha en vit pion. Men den rosa är så otroligt fin så vi kan ju inte gå och deppa för det.

Här är en annan pion som också blommar för första gången.
Jag tycker pionerna blommar extra mycket i år och även mina vallmo, de har aldrig blommat så rikligt som i år.

Vallmo har jag både röda, rosa, vita och så den blå bergvallmon. Eftersom det är svårt att fota i starkt solljus gick jag ut en kväll och fotade.

Jasminebusken blommar också något otroligt i år, den står utanför köksdörren så när man öppnar dörren kommer det en härlig doft.

Fjällbruden blommar också så fint.

Klätterhortensia

Mogna smultron plockade jag på min morgonpromenad med hunden en dag i veckan.

Till sist en bild från min systers trädgård. Hon planerar tydligen inte att skaffa fler barn för hon har planterat blommor i barnvagnen. Snyggt eller hur.